Stickstund

I veckan hade jag en "Stickstund" i en av våra lokala affärer. Nu erfarenhet rikare, trots att jag har varit studiecirkelledare under många år så var det första gången inriktningen var "Stickat och utgå från grundmönster samt göra det till något eget". När deltagarna samlades fick jag en Ahaa upplevelse Då alla deltagit i mina cirklar tidigare endera målning eller att "virka halsband".

 

 

Under första träffen presenterade jag variationer aven mycket känd sjal, Maria Samuelssons Pyttipanna.

De flesta av damerna ville prova varianter av koftor med förkortade varv och "grafiska mönster" av Intarsia färgat garn.
Fortsättning följer....
Deltagarna tyckte att stämningen på Tygriket var så positivt så de ville ha en repris !

Eftertankar

När blir ett liv "torftigt"? Brist på umgänge eller avsaknad av intressen?

I den bästa av världar får alla en bra ålderdom med de vänner som man själv  valt

att umgås med, och det bästa av allt, kunna ha ett kreativt hantverk som sällskap
på dygnet alla timmar.



Jag kan "glömma bort" ett pågående arbete utan att någon blir stött, eller återuppta 
en "gammal kofta" utan en massa ursäkter.

          Eller varför inte prova något nytt?